FAQ

Översikt

På denna sida ger vi svar på vanliga frågor om flexibla parkeringstal och om projektet Innovativ Parkering. Sidansvariga är Pelle Envall, Jakob Hammarbäck och Marcus Finbom, Trafikutredningsbyrån.

Frågor

1. Vad är flexibla parkeringstal?
2. Varför behövs fastighetsspecifika parkeringsutredningar?
3. Hur mycket rabatt ska ges?
4. Vilka mobilitetstjänster finns?
5. Vilka andra åtgärder behövs?
6. Varför är flexibla parkeringstal en bra lösning?
7. Vad är (traditionella) parkeringsnormer?
8. Vad säger lagstiftningen?
9. Vad kostar en garageplats?
10. Hur många bilar äger stadsbor i framtiden?
11. Hur påverkar projektet människors liv?
12. Jag som inte äger bil, vad vinner jag?
13. Hur ser nästa steg ut?

Vad är flexibla parkeringstal?

”Parkeringstal anger hur många parkeringsplatser för cykel och bil som ska tillhandhållas i samband med nybyggnation. Flexibla parkeringstal innebär att antalet parkeringsplatser som ska anläggas varierar med den specifika platsens förutsättningar och de mobilitetstjänster som genomförs.”

Flexibla parkeringstal innebär att kommunen ger byggherrar möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som måste byggas i samband med uppförandet av nya lägenheter och kontorshus. Kommunen som är planmyndighet ger ’rabatt’ på parkeringstalet där byggherren väljer att tillhandahålla positiva mobilitetstjänster. Positiva mobilitetstjänster är lösningar som ökar boendes och verksammas mobilitet och minskar deras behov och intresse av att äga egen bil, t.ex. integrering av en bilpool vid nybyggnad av bostäder eller rabatt på kollektivtrafikkort. Flexibla parkeringstal innebär att ekonomiska resurser frigörs genom att färre kostsamma garage behöver byggas. En del av de pengar man sparar på detta sätt satsas på att öka mobiliteten eller på åtgärder som minskar behovet av att göra inköpsresor med bil, till exempel smidigare lösningar för hemleveranser.

Varför behövs fastighetsspecifika parkeringsutredningar?

För att kunna tillämpa flexibla parkeringstal behöver en fastighetsspecifik parkeringsutredning göras. En fastighetsspecifik parkeringsutredning tar hänsyn till lokalområdets karaktär och tillgång till service för att bedöma behovet av olika parkerings- och mobilitetslösningar. Ett viktigt syfte med en fastighetsspecifik utredning är att undvika anläggning av garageparkering som inte är självfinansierande. Ett andra närliggande syfte med en fastighetsspecifik parkeringsutredning är att säkerställa att parkeringsgarage byggs på ett sätt så att boende väljer att använda dem och inte billigare parkering i närområdet. Genom att analysera tillgång till kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och gångstråk och hur reskedjan i vardagen ser ut, kan fastighetens mobilitetsbehov för olika trafikslag fastställas. Lokalområdets service och vardagliga målpunkter längre bort är en ytterligare faktor som påverkar behovet av tillgång till bil. Bilägande och tillgång till bil genom bilpool påverkar behovet av parkering i fastigheten.

En av svagheterna med traditionella parkeringsnormer, är att parkeringstal blir normerande för stora områden eller en hel kommun. Parkeringsnormer tar därmed inte hänsyn till fastighetens hela mobilitetsbehov. Traditionella parkeringsnormer tar inte heller hänsyn till att kostnader för anläggning av bilparkering kan variera stort mellan olika platser. Målet med en fastighetsspecifik parkeringsutredning är att ta fram bästa möjliga paket av lösningar för att hantera boendes mobilitet- och parkeringsefterfrågan, det sammantagna resbehovet med alla trafikslag. Utredningen innebär en avvägning mellan lokalområdets servicegrad, kommunikationer, bilägande i de boendes åldersgrupp samt hyresgästernas förväntade transportbehov vilket minskar risken för överutbud av parkeringar och att dolda kostnader för garage drabbar bilfria hushåll. Utredningen behöver kopplas till lokal målbild för trafikplaneringen, t.ex. målen i en kommunal trafik- eller framkomlighetsstrategi.

Hur mycket rabatt ska ges?

Vilken rabatt som ska ges på parkeringstalet beror på platsens förutsättningar och vilka mobilitetstjänster och andra åtgärder som genomförs. Inom projektet kommer vi att återkomma med mer fakta om hur mycket rabatt olika städer har gett i olika sammanhang. Vi kommer också så småningom redovisa projektets bedömning av hur rabatter bör hanteras för våra demonstrationshus.

Vilka mobilitetstjänster finns?

Det finns ett flertal mobilitetstjänster som kan bidrar till att underlätta människors resande men också åtgärder som minskar behovet av att göra inköpsresor med bil.

Exempel på mobilitetstjänster:

• Lastcykelpool (lådcyklar)
• Bilpool
• Lätta elfordonspool
• Intelligenta leveransskåp för hemleveranser
• Informationslösningar för samåkning och kollektivtrafikresor
• Lånecykelsystem
• Rabatterade kollektivtrafikkort
• Integrerade reskort för alla färdmedel (bilpool, hyrbil, kollektivtrafik, taxi, lånecyklar, hemkörning
• Rabatterad hemkörning av varor/ leveranscheckar
• Information till distribitörer av varor om beläggningen på lastplatser så att de kan anpassa sitt körschema och därmed spara tid och bränslekostnader.

Vilka andra åtgärder behövs?

För att flexibla parkeringstal ska fungera behöver man förutom införande av mobilitetstjänster också genomföra ett antal andra åtgärder. Kompletterande åtgärder som bl.a. syftar till att säkerställa att parkeringen i hela den stadsdel där ett nytt hus byggs fungerar väl. Åtgärder som ofta även behövs även för att hantera parkeringens kostnader och påverkan på stadsmiljöns attraktivitet. Syftet med de kompletterande åtgärderna är i korthet att säkerställa den som använder en garageplats betalar hela kostnaden för anläggning och drift av garaget, d.v.s. att hushåll som är med i bilpool eller är beroende av kollektivtrafiken inte betalar för en p-plats som de inte använder. En viktig åtgärd för att undvika sådana korssubventioner av garageparkering via t.ex. bostadshyran är att införa rätt avgifter för gatumarksparkering i området runt huset. Detta så att byggherren inte riskerar att ett nytt garage töms på bilar om denne tar ut den verkliga eller nära den verkliga anläggningskostnaden för garaget, eftersom det är billigare att parkera på gatan.

Exempel på åtgärder som kompletterar mobilitetstjänster:

• Samutnyttjade av p-platser mellan olika verksamheter (dagtid, kvällar och helger)
• Automatisk övervakning av lastplatser för att säkerställa att dessa används för näringslivets transporter
• Parkeringsköp för att minska anläggningskostnader för parkering på tomter där det är svårt att bygga garage eller där ett garage skulle påverka gatu- och bostadsmiljöns attraktivitet negativt
• P-anläggningar med samlad parkering i yttre delen av en stadsdel för att minska bilkörning nära bostäder, möjliggöra gröna gångfartsgator och minska anläggningskotnader för parkering
• Parkeringsreservat i detaljplan istället för traditionella parkeringsnormer, för att skjuta fram kostnader för bilparkering och därmed kunna genomföra byggande av bostäder som annars hade haft tveksam lönsamhet

Varför är flexibla parkeringstal en bra lösning?

Bilar tar plats, mycket plats och utrymmet i städer är begränsat. I växande städer som Stockholm, Göteborg och Malmö ska allt fler ska dela på samma utrymme, framförallt för resan till jobbet då många behöver mobilitet samtidigt.

Stockholms stad är testbädd för projektet Innovativ Parkering.

För att spara plats byggs ofta garage under jord, vilket innebär ökade byggkostnader. Många gånger går det inte att få ekonomi i nya lägenheter med garage. Dessutom tar bilar mer yta i anspråk i rörelse än när de står stilla. För att kunna möta storstädernas växande behov av boende, mobilitet och plats för rekreation för stadens alla invånare krävs nya lösningar. Majoriteten av resorna till och från arbetet behöver ske med de allra yteffektivaste transportslagen, resorna måste spridas ut över tid och användningen av de ytor som upplåts för transporter för människor och produkter måste effektiviseras. Genom att öka utbudet av transport- och mobilitetstjänster riktade mot de som avstår från eget bilägande minskar trafikbelastningen på vägnatet och en tät attraktiv stadsmiljö kan skapas på fler platser. Det innebär ett minskat bilberoende till förmån för andra mobilitetslösningar. Det är i detta sammanhang nödvändigt att anpassa dagens organisering och hantering av parkering och parkeringsefterfrågan så att den bidrar, inte hindrar, utvecklingen av en stad där invånarna ges möjligheter att organisera och lösa sina mobilitetsbehov på ett sätt som innebär att resurser och mark används effektivt.

Flexibla parkeringstal är också en bra lösning eftersom fasta parkeringsnormer saknar empirisk grund. Det är helt enkelt inte möjligt att fastställa ett generellt behovstal för antalet bilparkeringar för t.ex. ett nytt kontor baserat på dess yta, t.ex. 30 p-platser per 1 000 m2 kontor. Efterfrågan på bilparkering påverkas inte minst av hur mycket väghållare och byggherrar och hyresgäster tar betalt av de som använder parkeringen, och om hyresgästen vill ha kontorsrum eller mer ytsnåla kontorslandskap som rymmer fler personer på samma yta. Paradoxalt nog så minskar parkeringsefterfrågan för ett nytt kontor om det är ont om parkeringsplatser i närområdet (se t.ex. Rekdal 1999). Behovet ökar om det är gott om lediga p-platser. Möjligheten för en byggherre att ta betalt för parkeringsgaragets kostnader är dock oftast det omvända.

Vad är (traditionella) parkeringsnormer?

En traditionell parkeringsnorm med mininivå är en lokal bestämmelse som innebär att en byggherre måste bygga ett visst antal p-platser per lägenhet eller m2 kontor för att få bygglov för ett nytt hus. Det är kommunens politiker som avgör parkeringsnormens nivå (och om man vill ha en traditionell parkeringsnorm eller tillämpa flexibla parkeringstal).

Vad säger lagstiftningen?

Parkering vid nybyggnad av hus och p-anläggningar regleras i Plan- och Bygglagen (PBL). PBL (2010:900, Kap. 8., 9 §) anger bl.a. att ”en obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen”. Tomten ska vidare ordnas så att det... ”på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon”.

Det är kommunen som i detaljplan kan bestämma vad som är parkering i skälig utsträckning och vad som är i närheten av tomten (Kap. 8., 13 §). I PBL anges dock vissa prioriteringar mellan olika ytanspråk. Om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Friyta ska ordnas i första hand före parkering, om det inte finns tillräckliga utrymmen för båda.

Det är bilägarens ansvar att hitta en parkeringsplats (och att inte felparkera). I Sverige har det emellertid i praktiken blivit byggherrens lott att erbjuda parkering för sina hyresgäster. Detta skedde genom statliga och numera kommunala krav på byggherren att bygga parkeringsplatser, så kallade miniminivåer på parkeringsnormer som infördes på 50-talet och som många kommuner har använt sedan dess med vissa justeringar. Det är dock viktigt att poängtera att det i PBL idag inte står att en kommun måste ha miniminivåer för parkering. Lagen lyder att det är kommunen som genom planmonopolet har möjlighet att styra bil- och cykelparkeringens omfattning, uppåt eller nedåt för en viss nybyggnad av ett hus.

Vad kostar en garageplats?

Det är inte ovanligt att nya garageplatser som anläggs i samband med byggande av lägenheter kostar mellan 280 000 – 400 000 kr per plats. En ny parkeringsplats i ett enkelt parkeringshus (ovan jord) kostar mindre, ungefär som en familjebil. En garageplats under jord kostar alltså betydligt mer. Sifforna som anges här är bl.a. baserade på kostnadsutfallet i ett handfull bostadsbyggen i Stockholms län.

I en tät stad vill många använda gatan.

Hur många bilar äger stadsbor i framtiden?

Idag har cirka hälften av hushåll i lägenhet i Stockholm egen bil, hälften har det inte. Hur det blir i framtiden beror på många saker, hur stadsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafik mm lyckas med att öka tillgängligheten till fots, med cykel och kollektivtrafik till viktiga mål för vardagens resor, och inte minst hur vi hanterar bilparkeringens kostnader i samband med storstädernas befolkningstillväxt. Hur vi hanterar parkeringskostnader påverkar i sin tur marknadsförutsättningar för bilpooler och kollektivtrafik.

Andel personer i riket med körkort för personbil. Trend fördelat per åldersgrupp.

Det är svårt att sia om framtiden. Aktuell statistik över körkortsinnehav bland yngre människor visar dock på några intressanta trender. Det är trender som indikerar att bilinnehavet per hushåll i större städer är på väg ner. Som visas i Figur 1 så har till exempel andelen 18-24 åringar i hela Sverige som har körkort stadigt minskat de senaste 20 åren. Sedan cirka 10 år tillbaka minskar andelen 25-34 åringar med körkort. Sedan några år tillbaka minskar även andelen 35-39 åringar med körkort, en ålder då många köper sin första bostad. År 2009 hade 40 % av män och kvinnor mellan 18-24 år i Stockholms län körkort, majoriteten hade det inte. Samma siffra för Sverige i helhet var som visas i figuren ungefär 57 %.

Hur påverkar projektet människors liv?

Syftet med projektet Innovativ parkering är att erbjuda lösningar anpassade till människors behov och stadens förutsättningar.

- En lastcykelpool erbjuder ett roligare, snabbare och enklare sätt att ta barnen till dagis.
Foto: Oiva Eskola

Flexibla parkeringstal påverkar människors vardagsliv främst på två sätt. Dels genom att fler attraktiva lösningar för boendemiljön blir möjliga, dels genom att det blir lättare för den som vill slippa besvär med parkeringsbekymmer, den tid och de kostnader som är förenade med att äga en bil när man bor i en storstad. Vill man äga en egen bil kommer det att finnas utrymme för det, men då måste man vara beredd att betala marknadspris i konkurrens med andra för den parkeringplats som man behöver.

Påverkan på boendemiljöer

Flexibla parkeringstal bidrar till bättre boendemiljöer. Mark och pengar som byggherrar och konsumenter annars använt för bilar kan användas för sådant som efterfrågas mer. Det kan bli ett stort träd på gården för att följa årstiderna där ett garage under gården annars hade satt stopp för det, eller till en prisvärd lokal för ditt företag där det annars blivit ett parkeringshus eller ett garage på ’halvt plan’. Om den bilparkering som ändå behövs löses till marknadspris ett par kvarter bort kan det bidra till att skapa en tryggare och grönare gata för dina barn utanför din entré, så kallade gångfartsgator eller holländska wohnerven där barn och äldre kan röra sig mer tryggt (se bilden nedan). Platser där äldre barn till och med kan spela boll.

Stora träd har djupa rötter och går inte lätt att kombinera med garage under gård.

Flexibla parkeringstal bidrar också till att fler bostäder kan byggas. Detta genom att det blir möjligt att bygga nya bostäder där det helt enkelt inte finns plats för bilparkering på fastigheten. Det kan till exempel innebära att tio ungdomar kan bo i helt nya ungdomslägenheter nära station och kaféer. Lägenheter som annars inte blivit byggda då en fast miniminivå på parkeringsnormen hade gjort byggprojektet olönsamt eller tekniskt omöjligt.

En gårdsgata kan användas av alla.

Påverkan på mobilitet och livsstilsval

Flexibla parkeringstal innebär, för den som vill, möjlighet att slippa bilparkeringskostnader, däckbyte, biltvätt och ändå ha god mobilitet. Nya lösningar för personer som vill slippa att sy ihop resor till verkstad eller bilbesiktning med viktiga möten på jobbet. De resurser som frigörs när färre och billigare parkeringar byggs kan satsas på åtgärder som spar tid i vardagen, t.ex. ett intelligent leveransutrymme för hemlevererad middagsmat från delikatessbutiken eller en färdig matkasse från stormarknaden. Om ’parkeringspengarna’ istället satsas på att integrera en bilpool i det nya huset ger det tillgång till ny bil eller ”andrabil” helt utan banklån för familjen. En annan fördel med bilpool är bilar av olika storlek. En bil som är lätt att parkera i nya smala garage vid runt om i staden. En extra rymlig bil för sju personer för helgutflykt med vänner och familj.

Sammanfattningsvis vet vi att det krävs nya lösningar för att hantera bilparkeringsfrågor i dagens växande städer. Vi vet också att sådana lösningar kan göra stor skillnad. Innovativ parkering ska verifiera värdet av dessa nya lösningar för ökad valfrihet, för billigare och bättre boendemiljöer samt visa på vägar till en fungerande marknad för nya mobilitetstjänster. Projektet vill även visa vägen mot nödvändiga förändringar av efterfrågan och regler kring parkeringsfrågor. För att nå sin fulla miljömässiga och ekonomimässiga potential bygger dock de nya parkeringslösningar som vi testar genom flexibla parkeringstal på att de boende inte är beroende av egen bil för resan till arbetet, utan kan ta sig till arbetet till fots, med cykel eller kollektivtrafik.

Jag som inte äger bil, vad vinner jag?

Du tycker kanske att flexibla parkeringstal låter bra för de som har en eller två bilar. De som t.ex. kan göra sig av med en gammal bil som allt oftare behöver repareras – och ersätta bilen med nya mobilitetstjänster. Men jag som cyklar till jobbet och åker kollektivt till sommarhuset. Jag som inte äger bil, blir det någon skillnad för mig?

För dig som inte äger bil finns det också många fördelar. En sådan är bättre tillgång till bilpool. En annan fördel är lägre boendekostnader. Detta eftersom nyanlagda garage i bostadshus ofta inte bär sina kostnader. Skillnaden kan motsvara upp till ett restaurangbesök för två per månad för dig. Även du som bor i närheten av ett hus som byggs med flexibla parkeringstal kan få fördelar. Det kan till exempel innebära att du får tillgång till en eller flera bilpoolbilar som du enkelt kan hyra vid behov för korta ärenden. Du får möjlighet till ökad mobilitet helt enkelt. Och, du får totalt sett mindre biltrafik på din gata än du annars haft.

Du kan också gynnas om du väljer att flytta in i en ny lägenhet som på grund av kostnadsskäl inte hade blivit byggd, om krav hade ställts på nya garageplatser.

Hur ser nästa steg ut?

I nästa steg byggs ett eller två demonstrationshus, inklusive lösning för gatumarksparkering. Lösningarnas klimatnytta och kundvärde studeras och verifieras av KTH, ett internationellt välrenommerat universitet. På så vis skapas ett case på solid faktamässig grund för alla involverade aktörer. Ett case som kan bidra till att övertyga en många gånger konservativ marknad att acceptera nya ovana men sammantaget bättre lösningar.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
•