Rapporter
Kunskapssammanställning om bilpooler, bostadsparkering och attityder till delat bilägande
I denna rapport av KTH görs kunskapssammanställningar på tre områden som har betydelse för utformningen av flexibla parkeringstal och projektet Innovativ Parkering.
- Det första området handlar om effekterna av en ökad andel bilpoolsmedlemmar på främst utsläpp av koldioxid, efterfrågan på parkeringsytor och biltrafik, samt vad som är framgångsfaktorer för en ökad andel bilpoolsmedlemmar.
- Det andra området omfattar kunskapsläget inom miljösociologisk forskning gällande vad som möjliggör och påverkar valet att inte äga egen bil, samt hur detta upplevs.
- Det tredje området, slutligen, handlar om effekter av tillgång till, och kostnad för, parkering.
Studien identifierar bl.a. att forskningen inom området pekar på att det krävs en kombination av mer marknadsanpassade parkeringsavgifter och förbättrade alternativ för resande/tillgänglighet för att nå hållbara stadslösningar. Rapporten är 13 sidor.
Parkeringstal för nya bostäder i Stockholms län
Denna studie av Trafikutredningsbyrån redovisar krav på bilparkering som kommuner ställer vid nybyggnad av bostäder. Redovisningen omfattar Stockholms läns samtliga 26 kommuner. Krav på p-platser i samband med bostadsbyggande är en flitigt diskuterad fråga eftersom kostnaderna för att anlägga parkering är stora, vilket enligt många bedömare i branschen inkl. arkitekter, trafikplanerare och byggherrar försvårar och förhindrar bostadsbyggande, särskilt av små lägenheter. Resultatet av studien visar att i snitt ställs krav på drygt en (1) parkeringsplats per ny lägenhet i länet. Detta kan jämföras med att för boende i lägenhet är det mindre än hälften av hushållen i Stockholms län som har bil.
Parkeringstal i Stockholms län: sammanstälning och jämförelse.
Studien drar slutsatsen att det finns stor potential att implementera Flexibla Parkeringstal i länet, för att bidra till ett ökat bostadsbyggande. Rapporten är 30 sidor.
Parkering i täta attraktiva städer: dags att förändra synsätt
Denna folder innehåller resultat från forskningsprojektet Parkering i Storstad. Rapporten beskriver kortfattat hur parkering en gång blev en stadsbyggnadsfråga, hur parkering varierar med utbud och att principen med att med parkeringsnormer reglera fram subventionerade bilparkeringar inte fungerar på längre sikt i täta attraktiva stadsdelar. Ett viktigt budskap i foldern är att varje större stad behöver välja ett antal nya och kompletterande policyer och åtgärder inom parkeringsområdet, för att komma bort från (skadliga) traditionella parkeringsnormers mininivåer. Flexibla parkeringstal identifieras som huvudspåret vid denna förändring.
I foldern kan du även läsa att hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, i tätort ofta under 3-4 kilometer. I snitt har med andra ord hälften av alla bilar du ser på en viss parkering färdats kortare än en halvtimmes promenad eller en 10-15 minuters cykelresa. Förändringar av tillgång och pris på parkering bedöms därför ha stor potential att påverka färdmedelsandelar och trafikvolymer i stadstrafiken. Projektet utfördes 2010-2013 och finansierades av Trafikverket. Utförare är WSP Sverige AB och KTH. Rapporten är 15 sidor.
Om länken ovan inte fungerar så finns rapporten även här.
Innovative parking solutions in new developments
Vancouver, Berlin, Portland och Washington är exempel på världsstäder som har eller planerar att överge mininivåer för parkeringsnormer. Men det finns också storstäder som håller fast vid traditionella fasta parkeringsnormer. Om detta kan du läsa mer om i denna rapport framtagen av brittiska CarPlus på uppdrag av TUB Trafikutredningsbyrån AB. Rapporten är finansierad av Vinnova.
Även gröna bilar behöver parkeringsplats. Bild: Trafikutredningsbyrån
Innovative parking policies: three examples from the United Kingdom
I denna rapport kan du läsa mer om utländska erfarenheter av cash out, bilfritt byggande och koldioxid-differentierad boendeparkeringstaxa. Rapporten är framtagen av WSP Sverige AB.
Parking Benefit Districts – the transferability of a measure to reduce car dependency to a European context
I denna rapport (på engelska) kan du läsa mer om utländska erfarenheter av Parking Benefit District, samt om möjligheterna att införa ett liknande projekt i Sverige och Europa. Parking Benefit District (PBD) handlar om att intäkterna från parkeringsavgifter återförs till det område där de skapas. Medborgare och/eller intressenter i området deltar sedan i beslutet om hur intäkterna ska spenderas. Syftet med PBD är ofta att öka acceptansen för parkeringsavgifter, vilket kan leda till minskat bilberoende, men åtgärderna som finansieras kan även minska behovet av egen bil.
Rapporten är framtagen av Fredrik Johansson, Greger Henriksson och Jonas Åkerman, Division of Environmental Strategies Research, Department of Sustainable development, Environmental science and Engineering, KTH/Royal Institute of Technology.Rapporten finns även på Science direct att ladda ned gratis till 2017-09-28 på denna länk.
